Hoppa till innehåll

Sommar och bokläsning – Mod att leda

Nästan varje sommar har vi haft förmånen att tillsammans med eminenta gästbloggare få recensera nyutkomna böcker. Även denna sommar delar vi med oss av några boktips.

Mod att leda Brené Brown, Libris förlag

Det var med höga förväntningar som jag började läsningen av Brené Browns bok Mod att leda. Hennes tidigare böcker Mod att vara sårbar och Resa sig stark har berört mig djupt och kommit att bli några av mina viktigare följeslagare på den svåra men livsförändrande väg som är sårbarhetens. 

Sårbarhet är inget vi väljer, det är något som ofrånkomligt tillhör det mänskliga livet. Vårt val handlar snarare om att vidgå eller förneka det sårbara. Ett val som får stora konsekvenser, inte bara för oss själva utan också för de som finns omkring oss. Att välja sårbarhetens väg handlar om att våga stanna kvar och utforska känslor som rädsla och osäkerhet istället för att fly in bakom konstruerade fasader av styrka och perfektion. Det krävs mod för att våga kännas vid det som betraktas som svaghet, men där föds också den kraft som kan bidra till verklig förändring. ”Grottan du är rädd för att gå in i rymmer den skatt du söker” ett citat från Joseph Campbell som Brené Brown återvänder till ett flertal gånger i sina texter.

Att kraften är störst i svagheten är inget nytt budskap. Det är en del av evangeliets kärna. Och det är ett budskap som vi ständigt behöver påminna oss om i en kultur som fokuserar alltmer på yta och prestation.

Brené Brown är sociolog och har ägnat många år av forskning just till att försöka förstå hur sårbarhet kan bli en kraft i människors liv. Hennes forskning bygger på så kallad grounded theory, en kvalitativ metod där hon och hennes team utvecklar teorier utifrån de empiriska iakttagelser de gör i djupintervjuer med människor. De senare åren har hon också kommit att tillämpa sina teorier i ledarskaps- och organisationsutveckling.

Hur skapar vi arbetsplatser där medarbetare vågar misslyckas? Där misslyckanden inte får plats kommer kreativitet och nyskapande också att hämmas. Det är en av huvudteserna i boken Mod att leda och jag har förstått författarens syfte med boken att ge redskap till ett modigt ledarskap som just bidrar till att frigöra andras kreativitet. Och de redskap det handlar om har alla att göra med förmåga att hantera sårbarhet, den egna men också andras. ”Den som leder måste antingen lägga ner rimligt med tid på att hantera rädslor och känslor, eller slösa bort orimligt mycket tid på att försöka hantera ineffektiva och icke-konstruktiva beteenden.”

Ja, det var som sagt med höga förväntningar jag började läsa. Och började var också något jag kom att göra ett antal gånger. Efter bara några sidor tappade jag koncentrationen och intresset. Det är något i både språket och tilltalet som för mig skapar distans. Det är tydligt att hennes tänkta målgrupp delvis är en annan än tidigare. Min bild är att hon här riktar sig till företagsledare i näringslivet med en initialt kritisk inställning till tal om sårbarhet. En stor del av bokens första del ägnas åt att försöka sammanfatta tidigare böckers innehåll på ett lättillgängligt sätt. Tyvärr tror jag hon gör en felbedömning. Rappa sloganbetonade rubriker och checklistor bidrar inte till lättillgängligheten, tvärtom. Det som fungerar i TED-talk gör sig inte alltid bra i skrift. Det är som att äta en festmiddag paketerad som snabbmat. Något går förlorat! Tror också att översättningen kan vara en del av orsaken till min svårighet att komma in i texten. Även om jag inte har läst originaltexten har jag svårt att förstå valet att skriva: ”Lägg. Av.” eller ”Blä”. Att översättaren använder ”svärord” istället för ”svordomar” bidrar till min bild att texten i alla fall inte blivit bättre i översättning.

 Brené Brown menar att man inte behöver läsa Mod att vara sårbar eller Resa sig stark för att kunna ta till sig redskapen i Mod att leda. Jag är inte alls lika säker på det. Det jag vet är att hade jag inte läst de böckerna hade jag inte ansträngt mig för att hitta pärlorna i den här. Jag hade lagt ner projektet efter tredje försöket. Sanningen är väl den att hade jag inte lovat att skriva den här recensionen så hade boken inte blivit färdigläst. Och jag är glad att den blev det till slut. För det finns verkligen pärlor i den! Särskilt i kapitlen om skam, empati och medkänsla. Värdefull är också hennes beskrivning av vad sårbarhet inte är. En ytlig förståelse av sårbarhetsbudskapet kan bidra till att människor far illa. Sårbarhet är inte gränslöshet!

Trots min massiva kritik av formen så vill jag ändå rekommendera innehållet. Det är en bok som rymmer viktig kunskap. Den läsare som har viss förmåga att sovra i texten och att kunna bortse från det ibland alltför käcka tilltalet kommer att bli berikad.

Katarina Hedqvist

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: