Feminism och kyrkan

Vi hoppas och längtar och tror att sommaren får innebära några stunder i hängmattan, vid stranden eller i ett soffhörn uppkrupen med en bok. Vi brukar varje sommar recensera och tipsa om aktuella böcker som berör det diakonala området – så även i år.

Feminism och kyrkan; Lina Mattebo (red), Argument/Bilda 2014

Jag älskar kyrkan, kanske är det därför den ibland gör mig så vansinnigt frustrerad. Så inleds antologin Feminism och kyrkan. Texterna (och serieteckningarna) i boken utgår från en kärlek till kyrkan men samtidigt just en frustration när kyrkan inte tar tillvara det arv av frigörelse från patriarkat och könsförtryck som faktiskt finns och istället snarare bevarar arvet av just förtrycket.

Det märks att boken har skrivits tillsammans med ett ”frikyrkligt” studieförbund . De flesta texter är författade av kvinnor och män med sin hemvist i frikyrkorna och de är skrivna ur ett folkbildande perspektiv. Detta är något jag själv uppskattade – just att texterna är skrivna på ett sätt som är tillgängligt för vanliga församlingsmedlemmar utan vara överbelastad med en genusteoretisk och sekulär begreppsapparat, som är satt i ett verkligt församlingssammanhang och som tar upp frågor som vanliga kristna brottas med när det kommer till tro och jämlikhet. Det gör boken fullt användbar för samtalsgrupper i församlingslivet, även inom Svenska kyrkan.

Boken tar upp ämnen som de svåra och goda bibelorden och bibelberättelserna (till exempel Johanna Gustavsson om den kvinnliga löftestraditionen), om språket för Gud, om kyrkan som motstånd till patriarkatet och som förändringskraft till jämlikhet, om att vara feministisk kyrka och kristen feminist och om grundläggande feministiska iakttagelser i den kyrkliga miljön. Genomgående, som en röd tråd finns bibelordet från Galaterbrevet 3:28: Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus. Något som också återkommer som och som bland annat Lina Mattebo tar upp är väckelserörelsernas inledande jämlikhetsideal: Budskapet om Guds kärlek och anspråk var viktigare än könsrollerna och gjorde därför att kvinnor fick predika och i vissa fall bli ledare i rörelsen. Det är viktigt att reflektera för en svenskkyrklig över väckelserörelsens historia när det kommer till jämlikhet och patriarkala mönster. Vi slår oss ibland gärna för bröstet men har mycket att hämta och lära. Än idag.

Märkligt i bokens sammanhang blir Johanna Gustafsson Lundbergs text om genusperspektiv i kyrkan som bryter tonen i antologin med att hålla en ganska hög akademisk nivå samt välja att ganska hårt kritisera en av bokens medförfattare Patrik Hagmans teologi. Hagman får själv aldrig svara på den kritiken. Istället har han skrivit en av bokens starkaste bidrag till samtalet om varför feminismen och kyrkan verkligen behöver varandra. Han skriver om kyrkan: …en kropp som samtidigt bejakar olikhet och lika värde. Att vara den kroppen är att försöka leva ett liv där kärlek går före prestation och där förlåtelse, inte exkludering, är svaret på våra misslyckanden.

Fredrik Hollertz, präst i Råslätts kyrka

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.