Diakonibloggen

socialt och medialt fokus på diakoni i Svenska kyrkan

Vågar vi se?

shy-863056_1280Oavsett vem vi är eller i vilket sammanhang vi befinner oss i är vi alla skapande till Guds avbild. Men ibland verkar det som om vi inte alltid orkar se eller agera utifrån detta. Istället för gemenskap, omtänksamhet och förståelse är vi ibland för hårda och tuffa mot varandra och i vissa fall även egoistiska och fördömande, vilket kan leda till mobbning och utsatthet. Mobbning som idag oftast sker verbalt eller virtuellt via nätet. Den är krävande och påtaglig och ibland pågår den dygnet runt via nätet.

Diakonibloggen fick del av en berättelse:

”Person X kom till mig och berättade att hen ofta fick höra: ”Du duger inte som du är”, ”Du är för gammal” och ”Du är inkompetent för dina arbetsuppgifter”. Hur skulle du känna det varje arbetsdag som X fick göra?

Vad händer med dig som person?

Person X började, som jag tror att de flesta av oss skulle göra, att tro på att det som hen hörde var sant, självkänslan sjönk liksom självförtroendet. Person X vände sig till sin chef i hopp om att få hjälp, svaret som hen fick var inte till nån hjälp. Min vän som mött detta gick från sitt arbete med en stor klump i magen, med axlarna uppdragna till öronen och med en gnagande oro och fundering om hen skall sjukanmäla sig morgonen därpå.

En inte helt ovanlig situation i skolan, på arbetsplatsen eller i fotbollsklubben och jag ställer mig frågan: Varför får detta fortsätta? Kan det vara för att det är jobbigt att se och höra när någon far illa? Kan det vara ett sätt att skydda sig själv genom att säga: ”Det där angår inte mig”, ett sätt att skydda sig själv från att inte bli utsatt eller är det oron för en konflikt som gör att många backar? Det är bara du som vet vad som stoppar dig. Vi måste våga lita på att vi alla är skapade av Gud till Guds avbild och inte glömma orden från Jakobsbrevet 2:1 ”Gör inte skillnad på människor”.

Vi som hör och ser mobbning måste våga gå emellan och säga ifrån, NU. Det är inte ok att det fortsätter!

Gud, du som ser och hör allt som sker i vår värld,
på våra arbetsplatser, skolor och i hemmen.
Du som ser allt hat, mobbning, alla onda ord och gärningar som görs.
Kom med ditt hopp och styrka till den av oss som är utsatt för mobbning,
kom med mod till den av oss som ser på, att våga agera,
kom med förstånd till den av oss som utsätter att sluta.
Gud, kom med din kärlek och hopp till oss alla.
I Jesu namn
Amen”

Emelie Kjellgren, diakonstudent, Uppsala

Temat denna gång handlar om att utmana strukturer, uppmärksamma orättvisor och ge röst åt utsattheten. Dela gärna dina tankar om profetisk diakoni och/eller att protestera mot sociala orättvisor, i en kommentar eller via mail, diakoni.se@gmail.com.

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on januari 9, 2017 by in Diakonalt arbete, profetisk diakoni and tagged .

@diakoniblogg

  • RT @svenskakyrkan: Gud, i din händer vilar jag i tro, vilar i din värme och din ro. Varje brustet hjärta, varje skadad själ famnar du i nåd… 2 hours ago

Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggare gillar detta: