Diakonibloggen

socialt och medialt fokus på diakoni i Svenska kyrkan

Fritidens bibliotek

Tankar kring Fritidsbanken och att vara ett stöd och en hjälp för människor som har begränsade valmöjligheter.

Fritidens bibliotek – Jag vet inte riktigt vad det var som gjorde att idén med att starta ett bibliotek med fritidsprylar dök upp. Kanske var det alla de ensamstående mammorna som brukar sitta i stolen mitt emot, som uttrycker sin frustration över att inte barnen kan vara med på friluftsdagar eller fotbollsskola för att de inte har råd att köpa utrustning åt dem.

Skärmavbild 2014-01-18 kl. 15.48.46Eller om det var den egna tröttheten över att det var dags att köpa säsongens andra par inomhusgymnastiskor till mina barn när de urvuxna knappt såg använda ut. Eller så var det Zlatans självutlämnande bok om hur det var att vara barn, med ett kylskåp som ständigt gapade tomt och där hans förutsättningar att kunna spela fotboll såg helt annorlunda ut än många andra jämnåriga, för att han saknade utrustning och fotbollen ändå var den billigaste sporten. Han funderade över att börja med hockey men som han skriver ”det kostade hur mycket som helst. Det var bara att lägga ner och fortsätta med den där skitsporten fotboll istället”. Nu kanske vi i och för sig ska vara glada för att han fortsatte med fotbollen, men ändå. Det finns en massa små-Zlatans, mini-Martor och mini-Foppor där ute som också har rätt att drömma.

Jag vet inte, det var säkert en rad faktorer som samverkade till att idén om Fritidsbanken växte fram.

Som diakon möter jag många ensamstående mammor som inte kan låta sina barn vara med i olika fritidsaktiviteter på grund av att de inte har de ekonomiska förutsättningarna. Det är dyrt med barnens aktiviteter och det är inte bara utrustning som kostar pengar.

Den materiella biten med utrustning är en del av problemet, men i samma vågskål ligger också föräldrarnas förmåga att kunna betala anmälningsavgifter, tillgång till bil och flexibilitet i arbete och fritid för att ha möjlighet att skjutsa till träningar och matcher. Tillgång till föräldrar som har förmåga att se och ta tillvara på barnens behov.

Att vara fattig är att ha få val och att inte få drömma. Verkligheten är tvärbegie. Du behöver inte fundera på vad du ska göra på skolloven, för du ska ändå alltid vara hemma. Du behöver inte fundera på vad du önskar dig i julklapp för du kan inte räkna med att få nå´t. Du behöver inte fundera på om du ska gå på Majas kalas, för du är inte bjuden eftersom du själv aldrig har några egna kalas. Och skulle du bli bjuden så kommer du ändå inte gå eftersom du inte har råd att köpa en present.

Vi är egentligen noga med att inte nämna barnfattigdomsperspektivet i samband med Fritidsbanken. Vi lyfter istället fram andra aspekter av ett hållbart arbete. Det är bättre att låna skridskor de få gånger under året som du använder dem istället för att köpa nytt varje år när barnen växer ur. Du sparar på jordens resurser och du sparar din egen plånbok. Ur ett folkhälsoperspektiv är det av yttersta vikt att våra barn och ungdomar börjar röra sig i tidig ålder och genom Fritidsbanken vill vi ge möjlighet till mer spontanidrottande.

Men hur vet ni att ni får tillbaka grejerna? Det är den vanligaste frågan som vi brukar få och här har vi valt att vara naiva och godtrogna. Den finns för få instanser i samhället idag som vädjar till människans egen förmåga och goda vilja. Vi kommer inte att jaga någon med böteslapp för att ett par skidor gick sönder, det är ju sådant som händer. Istället säger vi att man är välkommen tillbaka och har man möjlighet så tar vi gärna emot något begagnat som barnen har växt ur.

Idag har vi en Fritidsbank dit alla samhällsklasser vänder sig för att låna sport- och fritidsprylar och det är precis det vi har velat åstadkomma. Det är ingen välgörenhet i största allmänhet som vi bedriver utan det är viktigt att alla känner att de har möjlighet att använda sig av oss. Och om grundproblematiken är barnfattigdom blir utsattheten inte mindre av att verksamheten dit man är hänvisad lyser av barnfattigdom eller arbetslöshet.

Engagemanget och gensvaret har varit mycket positivt. Vi har fått in väldigt mycket begagnad sportutrustning och vi har ett tiotal frivilliga som vill vara med och bedriva verksamheten och som i sin tur får en meningsfull fritid.

Idag ser vi bibliotek som en självklarhet i samhället. I och med kommunbibliotekens framväxt under 1900-talet, som ett led i folkbildningen och demokratiseringen, stimulerades människors läslust och ökade möjligheten för alla människor att få tillgång till kunskap och kultur. När jag var barn var biblioteket i Grums mitt andra hem. Jag tillbringade timmar bland äventyren och jag lånade mormors dramatenväska på hjul för att få med mig alla böckerna hem. Vilken fantastisk möjlighet detta var! Att jag, Carina nio år från Grums, fick låna med mig de här berättelserna hem och tillbringa timmar tillsammans med Anne på Grönkulla, Mästerdetektiven Blomkvist, vikingar och indianer. Jag gick i de olika biblioteksgångarna och lät fingrarna spela över bokryggarna. Jag visste att jag när som helst kunde besöka en helt ny värld och lära känna nya personer i böckerna. Jag älskade miljön, dofterna och känslan av att jag hade rätt att vara där och låna vilken bok jag ville. Ända upp i tjugoårsåldern dröjde sig drömmen om biblioteksyrket kvar och därför kan jag le åt mitt engagemang i Fritidsbanken och känna igen känslan av att människor ges lika möjlighet att få vara med och dela på äventyren.

I FNs barnkonvention står det att varje barn har rätt till lek och fritid, men tyvärr gäller inte det alla barn ens i ett välmående land som Sverige. Fritidsbanken löser inte alla problem, men är ett steg på vägen.

Det är glädjande att många andra kommuner och församlingar är intresserade av Fritidsbanken! Ni är varmt välkomna att höra av er och ta del av konceptet så berättar vi gärna mer om hur man kan gå tillväga. Det är inte svårt.

Vi har upplevt vår första vinter med Fritidsbanken och vi har sett barn som kunnat följa med på skidresor, skidläger och friluftsdagar. Barn och ungdomar har provat på aktiviteter som de inte annars skulle kunna komma i närheten av. Det är underbart att möta lättnaden i föräldrars ansikten när vi har ”just den storleken” på skridskorna som de är ute efter och många passar på att låna åt sig själva på samma gång för att kunna åka tillsammans med sina barn.

Fritidsbanken är ett samarbete mellan Forshaga kommun, Ett öppnare Värmland och Forshaga-Munkfors församling. Fritidsbanken är en bank bestående av sport- och fritidsprylar där du lånar en kortare eller längre tid. Vi vill gärna inspirera flera att starta Fritidsbanken, maila mig på carina.haak@svenskakyrkan.se om du vill veta mer. Kika in på www.fritidsbanken.se 

Carina Haak

Nuvarande tema på diakonibloggen – rättvisa. Var gärna med och tyck till du också! Kommentera eller mejla diakoni.se@gmail.com. /Karin & Lotta

4 comments on “Fritidens bibliotek

  1. Agneta Österberg Johansson
    januari 18, 2014

    Bra jobbat syster!!! Bra skrivet!!! Personligen känner jag igen mig som barn i biblioteket, lyckan att gå där bland alla böcker…. / Kommer Du på måndag? / Kram Agneta ÖJ

  2. Agneta Österberg Johansson
    januari 18, 2014

    Ps. Önskar att det funnits en sådan ”fritidsbank” när jag växte upp, för man fick alltid höra av föräldrarna att sådant har vi råd till. Det var jobbigt, då alla kompisarna hade all utrustning…..Ds.

  3. carinonnestam
    februari 9, 2014

    Jag minns med fasa min ungdoms idrottsdagar i skolan. det var inte ídrott utan uppvisning av de läckraste kläderna för sport.

  4. Pingback: Från Sundsbruk via Nairobi till Sydkorea | Diakonibloggen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Bibelberättelsen om fem bröd och två fiskar. Foto: Anneli Diskerud Morken Berörda av ett starkt möte - bön om asyl.🙏 Vi skriver snart mer på diakonibloggen. #vistårinteut Bamse o @dunkels vilken kombo o tack alla medverkande idag "tryggare kan ingen vara" #tryggare17 #svenskakyrkan Fika på cafébönan, en verksamhet i Töcksmarks församling. Foto: Anneli Diskerud Morken

@diakoniblogg

Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggare gillar detta: