Diakonibloggen

socialt och medialt fokus på diakoni i Svenska kyrkan

En rispa i armen

Ibland ser man en ung människa, oftast en tjej, med armen full av tjocka ärr. Ärr som inte hamnat där på grund av en olycka. De är ofta väldigt många ärr och de löper parallellt. Ärr som den unga personen fått genom att skära sig själv.

– Varför gör man så med sig själv?! tänker du kanske då.

image-10Jag har tre döttrar men ingen av dem har skadat sig själv på det sättet. Men en dotter till en av de bästa vänner jag haft har armarna fulla med ärr. Jag har sett henne växa upp. Jag såg inte ärren först utan hennes mamma berättade för mig att hon börjat skära sig.

– Men varför, och vad gör man åt det? sa jag.

Mitt mammahjärta skrek av panik. Ja varför? En människa som mår dåligt kan inte tala om varför och kan inte bara rycka upp sig och sluta.

Att skada sig själv kan vara ett sätt att minska känslor som är svåra att uthärda, till exempel ångest, och ångesten brukar minska efter skadetillfället. Men ångesten kommer ofta tillbaka och därför är självskadebeteendet ofta en kortsiktig lösning för att hantera sina känslor, som på sikt skapar nya problem.

Självskadebeteende hindrar också från att hitta andra sätt att hantera situationen på. Det kan göra att man även tappar tilliten till och respekten för sig själv och kan få tankar om att man inte är värd någonting. Det blir som en ”negativ spiral” – att man har det jobbigt, skadar sig, kanske mår ännu sämre, och skadar sig igen. Ibland kanske man skäms för att man skadar sig själv.

Självskadandet kan uppta mer och mer av ens tankar och bli något man måste göra för att känna sig lugn. Behovet av att skada sig kan öka, med risk för att man skadar sig mer illa, och samtidigt kan man må sämre och sämre. Det är stor risk att man fastnar i ett självskadebeteende.

–       När blodet rinner är det som ångesten rinner ut med blodet…

Nu är min väns flicka ung vuxen och skriver en fantastiskt bra blogg, sedan några år. Jag tror den bloggen kan hjälpa dig som självskadar och även dig som anhörig.

Tyvärr har min väns dotter förlorat sin unga mamma och själv drabbats av sjukdomen MS och bloggen handlar om det också. Om du besöker bloggen har du en spalt i vänsterkanten som heter Kategorier. Där kan du klicka på Självskador. Jag har fått tillåtelse att länka till Saras blogg här:

http://saramodigh.bloggplatsen.se/

Att drabbas av psykisk ohälsa är inget man kommer ifrån genom att rycka upp sig eller skärpa sig. Det är en sjukdom och inget man väljer… Precis som om man drabbas av cancer eller ryggskott.

Var rädda om varandra! / Maria Widlert Nord

Vill du dela dina tankar om psykisk ohälsa? Kommentera gärna eller maila diakoni.se@gmail.com. /Karin & Lotta

2 comments on “En rispa i armen

  1. Jättebra skrivet ❤

  2. Pingback: podcast om #psykiskohälsa mm | Diakonibloggen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on december 8, 2013 by in psykisk ohälsa and tagged , , , .
Luciadagen med löfte om #ljus #svenskakyrkan I förlängningen av #metoo publiceras idag uppropet #vardeljus utifrån medarbetares berättelser i Svenska kyrkans kontext. Vi vill informera/påminna om att det i varje stift finns kontaktpersoner just för frågor om sexuella övergrepp. Idag börjar vi nytt tema på diakonibloggen.com, om ensamkommande flyktingbarn. #vistårinteut #ensamkommande Bibelberättelsen om fem bröd och två fiskar. Foto: Anneli Diskerud Morken

Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggare gillar detta: