Allahelgona

Att sörja, sakna och längta, aldrig är det väl så tydligt som nu i allhelgonatid. Vi möts av ljus på kyrkogårdar och står tysta tillsammans i minneslundar.

För något år sen skulle jag hålla en andakt i ett kapell för en liten skara människor som under sin vandring på kyrkogården smitit in en stund i kapellet. Vad jag sa eller tänkte är oviktigt. Det väsentliga är orden som min kollega avslutade andakten med. Ord som inte låter oss stanna i sorg, ensamhet och tystnad, ord som istället får oss att vända sorgebegreppet. Min kollega menade att i varje stund av glädje finns en glimt av sorg, för glädjen är inte alltid bestående – samtidigt är det även omvänt. I varje stund av sorg finns en gnutta glädje ”Sorgen är den största äran glädjen kan få”

Kollegans ord är inspirerade av CS Lewis Anteckningar under dagar av sorg.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.